Om den oädla konsten att ta sig ur ett inmålat hörn.

Vad gör den som har målat in sig i ett hörn? Om man är styrande politiker i Tyresö så säger man att det är flyktingarnas fel. Fastän de inte varken har en pensel i handen eller ens befunnit sig i rummet. Låt mig berätta.

Jag tror att alla kan vara hyggligt överens, i olika grad, om att det finns utmaningar i kommunen. Inom förskolan växer barngrupperna för varje år, och personaltätheten minskar. Det är för visso ett gemensamt problem för hela länet att det inte finns tillräckligt många utbildade barnskötare och förskolelärare, och att dessa är svårrekryterade grupper. I Tyresö förvärrar situationen kraftigt för att alliansen under de senaste sju åren inte öppnat en enda ny förskoleavdelning netto. För varje ny avdelning som har öppnats så har lika många stängts. Under samma period har antalet förskolebarn ökat markant. Det behövs inga djupare kunskaper i matematik för att inse att barngruppernas storlek därmed har ökat. Problemet är alltså inte nytt, men förvärras för varje år.

Även skolan i Tyresö är hårt drabbad av alltjämt ökande klasstorlekar. Trots vallöften om mindre grupper ges inga reella möjligheter till detta av den styrande majoriteten, eftersom detta ska ske ”inom ram”. Det innebär att det inte får kosta något, särskilt när skolan inte ens får uppräkning för pris och lönekompensationer, vilket bara det innebär ett besparingskrav 2016 på 3,1 % (SKLs siffror). Då kan inga nya lärare anställas, simple as that. I både 2010 och 2014 års valrörelser har mindre barngrupper och minskade klasser varit på tapeten i olika omfattning. Men inte under ett enda år sedan 2010 har några ekonomiska insatser gjorts i den riktningen av den moderatstyrda Alliansen. Dessutom omöjliggörs ekvationen om minskade klasstorlekar ytterligare av det strategiska arbetet som pågår med att avveckla skollokaler som anses vara för stora.

Låt mig få ta ett exempel till. Media har rapporterat om att socialtjänsten befinner sig i fritt fall. Just nu är läget akut, chefer och medarbetare flyr kommunen. Halva styrkan som jobbar med barn har sagt upp sig, där ingår samtliga enhetschefer. Problemen är inte nya, utan har pågått under lång tid. Ytterst handlar hela den nedåtgående spiralen om ett svagt politiskt ledarskap och en kraftig underfinansiering av verksamheten som pågått under lång tid. En oberoende konsultrapport pekade 2013 på att kostnaderna varit lägre än vad som förväntas i jämförelse med andra kommuner. Konsulten beskriver sänkningen av standardkostnaden för Individ- och familjeomsorgen mellan åren 2009 och 2011 som ”anmärkningsvärd”.

När media nu rapporter om det allvarliga läget i Tyresö så blir det jobbigt, tycker vissa. För visso har man svårt att se sin egen roll i att man målat in sig i ett hörn. Det krishanteras, träffas och dras upp talespunkter om hur detta ska bemötas, hur ska man hantera media? Hur tar vi oss ur det här helskinnade? Vems fel ska det vara?  *trumvirvel*  Någon kläcker idén att det är invandringens fel. Ridån går ner.

Vi står nu inför en situation i Tyresö där ledande politiska företrädare kommer att förklara kommunens problem med att det kommer hit ensamkommande flyktingbarn. Trots att problemen uppstått flera år innan de här barnen ens lyckas ta sig från krig och förtryck. Långt innan vi visste att flyktingmottagandet skulle öka. Till och med problemen som samhällsbyggnadsförvaltningen har (många byggplaner pågår i kommunen, samtidigt som konsultfirmor dammsuger kommunerna i regionen på folk som kan det här med plan och exploatering) kommer att vara de ensamkommande barnens fel. Inte ens det faktum att staten hittills överkompenserat kommunen för kostnader kommer att hjälpa. (I år förbättras socialnämndens kraftiga underskott med ca en miljon kronor för arbetet med ensamkommande barn.)

Det här smaklösa sättet att ta sig ur ett hörn som man själv har målat in sig i, är för mig ganska chockerande. Jag hade faktiskt högre tankar om gänget runt ratten. Jag hoppas att några av dem tar jullovet till att fundera en vända till. Om modet att ta konsekvenserna av sina tidigare beslut. Kanske våga fatta nya beslut i en annan riktning. Men framför allt att inte skylla på de mest utsatta i samhället, de som inte har en chans att försvara sig.

 

Du räknar uselt, Göran!

Min dotter började första klass igår. Det är stort – längtan och spänningen har varit enorm. Kvällen innan kunde hon inte somna, och igår vaknade hon alldeles för tidigt av allt pirr. Utrustad med ryggsäck innehållande vattenmugg och nytt pennskrin gick hon stolt iväg i morse till den första riktiga skoldagen. Jag hoppas att det kommer gå bra för henne. Och för hennes andra 26 klasskamrater…

De är alltså 27 barn i klassen! Läraren – hur duktig hon än är – kommer aldrig att ha mycket tid för varje elev. Hur många hinner man egentligen se? Och det är inga enorma lokalutrymmen vi pratar om heller. Vilken vuxen skulle trivas i den arbetsmiljön? Det är inte helt osannolikt att kontorsrum för vuxna skulle dömas ut av arbetsmiljöverket om de motsvarade miljön som skoleleverna förväntas lära och prestera i. 

Det här är tyvärr ingen nyhet. Barngrupperna i Tyresö är större än i resten av landet. I vårt budgetalternativ belyste vi Socialdemokrater problemet och presenterade ett antal förslag på hur man skulle kunna vända utvecklingen och minska barngrupperna i både förskolan och skolan i Tyresö. Tyvärr blev vi inte helt oväntat nerröstade av den borgerliga alliansen. En moderat ledamot var så provocerad av idén att ta pengar från central administration och lägga på skolorna att hon kallade det för ”gallimattias”. 

Idag låter jag mig provoceras av Göran Hägglund (partiledare för KD) i Svenska Dagbladet. Han säger sig vilja minska barngrupperna i förskolan, och det är givetvis välkommet. Sedan berättar han hur det ska gå till, och då inser man snabbt att det som vanligt pratas mycket, men att det inte kommer att hända något. Matematiken är följande: Höj maxtaxan med 100 kr för första barnet, 67 kr för andra och 33 kr för tredje barnet. I genomsnitt går det 17 barn per förskolegrupp i landet. Ponera att ingen av dessa har syskon (osannolikt), då kan avgiften (under förutsättning att alla familjer tjänar minst 42000 kr per månad - osannolikt) öka intäkterna med maximalt 100 kr per barn, totalt 1700 kronor. Mer sannolikt skulle det röra sig om ca 1100 kronor för förskolegruppen. Kommunen ska dubbla, och staten ytterligare dubbla, vilket då blir 4400 kronor i högre intäkter. Det ska alltså räcka till att minska förskolegruppen från 17 till 16 barn (det räcker ju med ett barn mindre för att gruppen ska ha minskat enligt KDs definition). Kostnaden per barn måste alltså vara 4400 kr per månad om pengarna ska räcka för att minska barngrupperna. Det ger en genomsnittlig kostnad per förskolebarn på 52800 kronor per år. Den som någon gång ägnat sig åt kommunal ekonomi vet att det inte ens är hälften av den egentliga årliga kostnaden för ett förskolebarn. Apropå dåliga matematikkunskaper i skolan…

Redan tidigare har KD deklarerat att de vill minska grupperna på förskolan genom att det ska vara dyrare att vara där längre tid, alltså på morgonen eller kvällen. Det kommer inte att leda till något annat än att ytterligare fördyra för de som har behov av barnomsorg många timmar. Vi pratar då om ensamstående, eller de med lägst lön. (Dåliga arbetstider och låg lön hänger ofta ihop.) I områden där mer välbärgade familjer bor finns det inte särskilt många barn kvar på förskolan efter 16:30. Den avgiftshöjningen skulle alltså de med högre inkomster slippa.

KDs politik bidrar till att cementera segregation, ojämställdhet och utanförskap. Göran Hägglund är inte nöjd med att ha fått igenom en hemmafrureform som han kallar vårdnadsbidrag. Hans vilja att desarmera förskolan är också så uppenbar att KD lika gärna kan säga det rätt ut: Håll barnen hemma från förskolan - kvinnans plats är i hemmet.

Nytt trixande avslöjat i Tyresö

Som många medier rapporterat om valde majoriteten att ignorera resultatet av folkomröstningen. Taxan blir kvar. Alliansen vill ändå inte framstå som fullständigt tondöva, så några dagar efter folkomröstningen försökte man blidka väljarna med att de skulle höja förbehållsbeloppet med 200 kronor.

Förbehållsbeloppet är en statligt fastställd summa som pensionärerna garanteras ha kvar när hyran är betald, innan kommunen har möjlighet att ta ut avgifter. Det justeras varje år på samma sätt som prisbasbeloppet.

Tyresös äldre ska alltså få ha 200 kronor mer kvar i månaden om de är ensamstående. För sammanboende blir det 100 kronor som förbehållsbeloppet höjs med. Det är en välkommen höjning för äldre som har små marginaler. (Fortfarande motsvarar det inte på långa vägar vad folkomröstningen handlade om.)

Vilken möjliga anledningar finns då anledningen till detta?

• Majoriteten har tagit till sig av kritiken och vill ändra en del av taxan, eftersom alltfler äldre tvingas leva på motsvarande socialbidragsnivå.
• Majoriteten inser att det är viktigt att de äldre faktiskt har råd med den omsorg de har laglig rätt till.
• Majoriteten vill gärna framstå som att man lyssnar på folket, och gör åtminstone en liten förändring som man tycker sig ha råd med på sikt.

Nu kan jag avslöja att inget av dessa påståenden stämmer. Håll i er nu alla gubbar och gummor. Sanningen är istället:

• Majoriteten vill framstå som att de lyssnar. Därför höjer de förbehållsbeloppet tillfälligt för att senare plocka bort det igen. Utan att berätta något för tyresöborna!

Formuleringen man hittat på är nämligen mycket kreativ när det gällde att framstå som lyssnande. När det istället återigen handlar om att föra folk bakom ljuset.

Förbehållsbeloppet kommer att höjas lokalt, som utlovat med 200 kronor för ensamstående och 100 kronor för sammanboende 2013. Men det är bara tillfälligt. Vad man inte berättat om är att vartefter det statligt fastställda prisbasbeloppet ökar, så minskar de 200 respektive 100 kronorna med lika mycket. Om indexeringen alltid skulle ligga på samma nivå som mellan 2012 och 2013 så är de 200 kronorna 1 januari om drygt ett år istället 144 kronor. Och 100-lappen har blivit 52 kronor. För ensamstående är hela höjningen uppäten på drygt 3 år. För sammanboende är höjningen uppäten på 2 år.

På en direkt fråga så svarar moderaten Andreas Jonsson, ordförande för socialnämnden, att det är rimligt. Att vi inte har råd med detta på längre sikt. Jag kan tillägga att vi pratar om 300 000 kronor per år. Han har inte alls förstått hur mycket pengar kommunen sparar varje år för att våra äldre har haft råd med omsorg i hemmet. Han och hans parti för en argumentation som får kvartalsekonomer att framstå som långsiktiga.

Tyvärr verkar också trixande vara en paradgren för moderater även i Tyresö.